Känner mig lite splittrad. I morgon börjar Tobbe jobba igen och nu ska allt börja som vanligt igen. Rutiner ska skapas och jag ska vara hemma. Jag ska inte jobba. Vet inte varför det känns så konstigt men jag har alltid gillat att jobba. Vet att jobbet alltid finns kvar och att man aldrig får tillbaka den här underbara Bebistiden men jag har på ngt sätt alltid satt mitt värde i mina olika yrken som jag haft. Så det ska bli intressant att se hur lång tid det tar innan jag varvat ner eller tagit på mig några jobbpass i månaden..

I morgon ska Troy dessutom till dagis kl 8.30-13.30 Det ska han varje tis,ons och fre. Ska tillägga att Troy är i en period som är helt fruktansvärd!! Han är så trotsig att jag får bita mig i läppen varannan minut för att inte skrika högt och säga fula ord. Idag har det varit den absolut värsta dagen. Han vaknad glad och sen gick det utför. Orkar inte ens skriva om det! Så i morgon när kläderna ska på, frukosten ska ätas, och tänderna ska borstas blir det nog lagom bråkigt..
Ska inte ta ut det i förskott utan istället kämpa för att vara positiv och glad på morgonkvisten.

För övrigt är detta på gång:
* letar ny säng
* har börjat med veckolöfte, tack för tipset Angie!
* har tappat alla gravidkilon plus ett halv kilo så nu e jag taggad att fortsätta! Har en kropp som är en degklump så det ska bli skönt att röra på sig och känna sig lite normal.
* ska träffa flera jobbarkompisar i morgon, längtar så!

* OCH efter ensam mamma söker ska jag stendäcka i min underbara, lilla, knöliga, sneda säng!

Stor kraaaam

Och ni, ledsen men jag orkar inte läsa vad jag skrivit så eventuella stavfel och autokorrogering får snällt vara kvar.. Sorry!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Verkar inte som att vi ska få bli friska i den här familjen. Orkar inte ens skriva vad som avlöst det senaste men förhoppningsvis är det bättre till helgen. Tycker egentligen mest synd om mannen min. Han unnar sig aldrig tid att gå ut och festa till ...

Herre jäklar vilket pass. Har kört ett Spinningpass som heter duga. Det va första gången ledaren körde det själv med. Intervall, högintensitet och fantastiskt jobbigt. Men ack vad jag har saknat att svettas som ett djur och nästintill känna blodsmak ...

Jag fullkomligt älskar att rutinerna satt fart igen. Troy har dagis på tis-tors så måndagar och fredagar krävs det lite mer ansträngning! Känns bra för samvetet och man får lite kvalité tid med lilleman! Han är dock inte den roligaste killen just nu....

2012 va ett så underligt år. Fylld med liv eftersom att jag va gravid men fylld med medvetenhet om döden efter bilolyckan. Detta är absolut ingenting som jag mår dåligt av idag eller ältar men ibland kommer det flashbacks. Framförallt då jag kör den ...