Nu när välbefinnande är en bristvara så tar jag verkligen hand om de stunder då jag faktiskt känner mig halvnormal. Idag har illamåendet gjort sig påmint lite då och då men det är inte så farligt. Så idag har det fungerat att vara med och delta i min mans projekt, framsidan.
Han har legat på knä och tagit bort allt ogräs mellan stenplattorna och det har rensats bort buskar och slitits bort rötter. Så skön känsla när det börjar se ut som att det bor någon här! På våran gata är det mest pensionärer med all tid i världen så man har haft lite lätt prestationsångest :)

Men som sagt, idag har det fixats. Jag har planterat lite blommor och gjort det lite mysigt. Tänk va blommor kan göra!

Till nästa år ska huset målas om och istället för våra gamla balkongmöbler ska det handlas en vit grupp med bord och soffa. Det är nämligen på framsidan vi äter frukost när det är fint väder. Så vi tänkte vänta tills det reas ut efter sommaren och hoppas på att göra ett klipp. Tipsa gärna om ni ser något bra erbjudande.. Kravet är att det ska vara gediget. Snart kommer vi ju ha två ligister som klättrar upp och ner :)

Lägger in några kort men dum som man är glömde jag ta före bilder..

Sist men inte minst, lilla Troysan är numera blöjfri och stor nog att cykla som en fartdåre. Mammas stora kille!

Vi bor så långt från varandra att det är helt fantastiskt att kunna få vara med och fira denna prinsessas ettårsdag! Nu är Eira och hennes fina familj på landet här i Jönköping och även om vi kommer ses hela tiden så är det skönt att veta att dom är nära.

Jag är ledsen Malin men Stockholm ringde och ni är vräkta. Tur för er så har jag extrarum!

Vill helst att dagen ska ta slut men då dygnet uppenbarligen inte tänker bli kortare för min skull får man underhålla sig själv.
Troy leker med grannbarnen och jag har lånat in hans tv med dvd till mitt rum. Hyrt 2 filmer och jag börjar med sen som Tobbe ej vill se. Hoppas att den är bra nu :)

Min stackars man är lite stressad.

Även om vi numera har en planerad dag för födelse så kan det ju bli tidigare. Jag gick över med vår första och det känns inte alls som att det ska bli tidigare den här gången.

Nu har jag iallafall lovat min man att packa BB väskan och skriva det som man liksom får plocka i sista sekund.
Här kommer listen på det jag ska ha med. Skulle gärna visa den enorma klädhög som bebisen ska ha men då ser ni ju om det är grabbiga kläder eller flickiga..

Är det något som jag glömt???

Äntligen kan man nu blogga från mobilen! Så nu blir det uppdateringar att vänta :)

Oj va gravid jag är! V. 34 är det bokat ett planerat kejsarsnitt och det är 1 vecka före beräknat datum. Det har minst sagt varit en tuff graviditet och mycket har hänt som har både gjort ont och varit tufft att hantera mentalt. I korthet så spydde jag i 5 månader och lite till. Hade migrän (det är ngt jag aldrig haft problem med) men det blev bättre efter att jag slutade jobba natt på mitt 3 skift. Under hela graviditeten har jag upplevt en dämpad känsla och nedstämdhet men det har enbart varit på grund av kommande förlossning. Min första (och enda hittills) förlossning har för mig varit en mardröm och det har varit kvar hos mig hela tiden trots att det va tre och ett halvt år sedan.
Den 2 Maj va det dags för trauma nr två. Jag voltade med min bil i 100 km/h . Som tur va så var jag helt själv i bilen och hade lämnat av både sonen och hunden. Jag hade änglavakt och klarade med fysiskt helt otroligt bra. Har fortfarande smärta i nacke och rygg och är för det sjukskriven resten av graviditeten. Men jag är nästan säker på att det kommer försvinna när all belastning är över. Det va bättre en period när jag kunde röra på mig men sen kom slutligen den underbara foglossningen! Hade inte en aning om att kan uppleva en sådan smärta på framsidan. Det pratades om att jag skulle läggas in resten av graviditeten. Men nej tack! Inte under hela sommaren. Så jag har fått lägga om vardagen för att det ska funka.
MEN nu till allt som är bra!! Jag fick tid till Arora mottagningen och träffade världens finaste barnmorska. Efter mötet bokades det in ett möte med läkare och kirurg och beslutet om kejsarsnitt togs. Vi har varit på förlossningen och gått igenom alla lokaler för att inte ta med mig dåliga minnen. Det känns fantastiskt bra! Man räknar med att våran efterlängtade familjemedlem ska väga över 5 kg så snitt känns rätt.

Är nu i v. 34 plus några dagar
Viktuppgång: 8 kg
Cravings: isbitar! Love it! Gärna lite cola cola till..

Just det, jag vet när vi ska föda och jag vet om det är en son eller dotter :) Men det håller vi för oss själva!

Jag kan inte beskriva i ord hur mycket vi längtar efter denna krabat! För första gången under den här graviditeten känner jag mig förväntansfull och lugnare än någonsin.. Hade dock kunnat slåss för att få ngn att tillaga kött till mig nu..

Sov så gott nu alla ??

Vissa dagar ska man bara dra något gammalt över sig eller helt enkelt ligga i fosterställning och böla. igår firade jag och min man sex år tillsammans och när vi vaknade va mitt humör på topp. Vi pussade litye på varandra och fick idag samåka. Det går inte att göra så ofta så det är en höjdpunkt. Då kan vi tillsammans lämna Troy på dagis och pussa varandra hejdå i bilen. Jag släpptes av vid jobbet och hade väl egentligen en bra dag MEN jag vet inte om det va hormonerna eller om det va tröttheten från dagen innan men jag ville bara grina hela tiden. Det blandades mellan känslan att gråta och känslan att vråla fula saker till folk eller tillochmed fantisera om att få välta min medmänniskor och orsaka dom smärta.

När det blev lunch hämtade Tobbe mig för en gemensam lunch och en snabbtitt i en fönsteraffär. Detta borde också vara helt underbat för vi kan aldrig äta lunch ihop men men. Icke sa nicke, jag satt mest och hulkade och såg ut som sju svåra år. Efter jobbpasset och när vi skulle åka hem kunde jag inte hålla mig och tårarna rann som på ett barn som blivit av med singossefilt. Jag körde bilen ett tag men insåg att vi kanske borde byta plats då jag gasade i konstig takt och satt och va arg på alla andra bilister. En stackars tjej kom åkandes i sin volvo och tuggade tugg-gummi. Jag blev så jäkla arg för att det såg ut som att hon tjagglade och tuggade som en fjortis. Hade en hel historia i mitt huvud om hur hon säkert va en dålig människa.

Vi stannade i affären och jag köpte massor med choklad och en skvallertidning för att kurera mig. Ska kanske tillägga att jag och Tobbe inte skulle fira idag utan ta det så snart vi är piggare och har mer pengar på kontot. Ifall du undrar varför jag bara köper gotte till mig..

Tobbe släppte oss hemma och jag satte Troy i badet. Sedan la jag mig i soffan med mina nyinköpta varor och åt choklad samtidigt som jag grinade.. Mycket moget..

När Tobbe kom hem fick jag världens kram och världens finaste rosor.

Först grinade jag för att jag inte hade köpt något och sen grinade jag för att jag blev så glad. Tobbe fortsatte krama mig samtidigt som tårarna rann och jag hulkade som ett barn. Han tog sedan styre ut i köket och lagade mat. Han gjorde den maten som jag bjöd honom på första gången han fick mat hos mig. Pommes, snitzel och kall bea sås. Det va kanon gott och jag lyckades äta utan att gråta.. så mycket iallafall..

Mätt och glad la jag mig i soffan och Troy testade sin anya saker och dansade glatt framför kameran

Då grät jag för att han va så söt istället.. När klockan slog nio försökte jag mig p att ge Tobbe en kärleksförklaring och sen plockade jag med mig lillen som va upe på övertid så la vi hos i mitt och Tobbes sovrum. Vi slocknade som två ljus och idag vill jag inte gråta! Halleljua! Undra om det va gravidhormoner som spökade eller så va jag bara sjukt trött. Idag känner jag inte längre för att gråta och jag och Troy ska ha en mysdag hemma. Troys bästis Neo kommer över och jag misstänker att de ska leka med den stoooora bilen

Ha en bra dag alla!

  Tobbe, tack för att du står ut med mig.. älskar dig mest i hela världen    

Oj oj, hur gick det till egentligen? Har jag en son som är hela tre år..Innebär det att jag är tre år äldre då =)

Vi började denna stora morgon med att väcka honom med skönsång, bulle med tre ljus, nenne och juice. Självklart ockå paket! Han fick en agentväska med pistol, polisbricka, ficklampa, och handklovar. Hade även köpt en poliströja till lillkillen. Måste ju börjas i tid. Jag frågade ju häromdagen vad han ska bli när han blir stor och svaret va bov.. Men nu är polis poppis igen.

Efter morgonfirandet va det dagis i några timmar och världens gladaste kille fick flaggan hissad, barnen sjöng och han fick klistermärken i ett paket. När jag hämtade upp honom sken han som en sol och vi åkte tillsammans med Devin och Sandra till den gyllene bågen och åt hemskt nyttig mat..

Sen började det Troy hade väntat på. Vi bakade en glasstårta tillsammans och han va mer än medveten om att nör pappa kom hem skulle han få ett såå stort paket.

Ja min hemmagjorda maränger såg väl sådär ut men dom va goda och det va min första gång =) Glasstårtan va underbart god och lätt att göra. Receptet hittar du på alltommat.se

Man delade upp fyra liter glass och färgsatte två delar av den. Smälte ner en och en halv påse ahlgrens bilar och delade upp i glassen och strödde resten av bilarna på toppen. Runt glassen satte jag marängbitar och nobless. Det va skönt att förändra lite, oftast blir det gräddtårta. Jag gillar visserligen det med men det va kul med något nytt.

Så fort pappa Tobbe satte foten innanför dörren skrek Troy paaaakkkket pappa, paaaket pappa! Du kan tänka dig lyckan när han fick se det här..

Vi gav honom det här paketet innan gästerna kom så att han skulle hinna leka av sig lite. Visst ser han lite nöjd ut..

Vi hann precis leka ute på gatan innan snön kom och sen va det dags att kamma till oss inför att våra gäster anlände. Herrskapet som kom va Tobbes föräldrar och hans syster Cecilia tillsammans med sina barn Tuva och Ola.

När farmor och farafar kom missbedömde Troy sin styrka och trodde på fullt allvar att han va hulken..

      Pappa fick snällt vara bärhjälp

     Slutresultatet fick kommentaren, Tufft! Tufft!

Om vädret tillåter ska vi ut med både bil och cykel idag. Måste isåfall bara leta i våra packlådor efter Troys hjälm.

När paketen va öppnade va tårtan fryst och klar och hela bordet sjöng Ja må han leva. Det blev dock lite för intimt eller så sjöng vi illa för Troy satt med armen för ögonen hela sången igenom..

    Blåsa ut ljusen va dock poppis.

Hela dagen va underbar och när Troy äntligen somnade vid 21 låg jag och Tobbe utmattade i soffan. Nu blir det kalas på Söndag med och sen får det snällt vänta ett år. 

  Grattis Troy, älskar dig i hjärtat